Den tekniska utvecklingen inom tillverkningsindustrin går fort. Vissa påstår till och med att det går i en rasande hastighet. Men har tillverkningsindustrin hängt med i samma takt inom området smart underhåll? Nej, inte alls hävdar San Giliyana, industridoktorand på Mälardalens Industrial Technology Center (MITC).

San Giliyanas forskning handlar om teknologier för smart underhåll, som tillexempel Cloud Computing, Big Data and Analytics, Augmented Reality (AR), med flera. Han har samlat in data från elva stora företag inom tillverkningsindustrin om teknologier för smart underhåll. Syftet är att få en bild över hur långt företagen har kommit med att implementera dessa teknologier.

– Av dessa elva företag visade det sig vara ytterst få som implementerat teknologier för smart underhåll. I ytterligare en studie med 16 andra företag ingick tillämpade ingen av dem teknologier för smart underhåll, säger han.

I början av hans industridoktorandkarriär hade forskningen kring teknologier för smart underhåll redan kommit långt. San Giliyana saknade däremot mer forskning kring själva implementeringen av teknologierna varför han fokuserade sin egen forskning på att kartlägga hur långt företagen kommit på den fronten, för att sen anpassa sin forskning till tillverkningsindustrins behov.

– Min forskning visar att det inte går fort i fram inom området smart underhåll. Det finns så klart vissa undantag och dem hittar man företrädesvis inom gruvindustrin där oförutsedda driftstopp medför enorma kostnader, säger San Giliyana.

Change Management

Han pekar på flera anledningar varför tillverkningsindustrin släpar efter i området smart underhåll.

– I mindre företag som exempelvis startups handlar det uteslutande om att investeringskostnaden är för hög. I de mer etablerade företagen är det ”change management” som bromsar utvecklingen, det vill säga man är fast i gamla roller. Men också att det inte finns rätt kompetens på plats. Det snackas mycket om att det är en utmaning att veta vilken data som ska samlas in, säger han.

ABC-klassificering

I vissa fall har företagsledningen också varit en bromskloss. Alla på ett företag kan vara med på att ett smart underhåll behövs men inte lyckas övertyga ledningen att gå med på investeringen. San Giliyana, som också har en bakgrund som underhållsingenjör på Volvo, menar att en satsning på teknologier för smart underhåll reducerar driftstörningar. Kostnaden för driftstörningar bör också sättas i relation till investeringskostnaden.

–Det går inte att övervaka alla komponenter i en maskin. I stället utgår man från en ABC-klassning. A-maskiner, som är mest kritiska maskiner, får inte stanna oplanerat för då blir det helt stopp i produktionen. Det man kan göra är att övervaka kritiska komponenter (A-komponenter) i en A-maskin. Vid inköp av en ny maskin hjälper maskintillverkaren till med att ABC-klassificera komponenterna i maskinen. Men San Giliyanas råd är att det alltid är bättre att företaget själv klassar komponenter i maskiner utifrån sina egna erfarenheter.

Exakt rätt tillfälle

Teknologier för smart underhåll har också hunnit ta ett steg längre. När föregångaren signalerar att en komponent ska bytas ut efter ett visst antal driftstimmar så signalerar teknologier för smart underhåll i stället byte vid exakt rätt tillfälle.

– När jag jobbade med underhåll på Volvo så kunde vi plocka isär en maskin för att det var dags att byta ut komponenter. Men ofta hände det att, trots att komponenterna enligt underhållssystemet skulle behöva bytas ut, så var de som nya och det var inget fel på dem. Men eftersom vi ändå hade plockat isär maskinen så byttes de ut. Med teknologier för smart underhåll så slipper man den typen av onödigt driftstopp och kostnader för att byta ut komponenter i onödan, säger San Giliyana.

AI och AR-Glasögon

Det finns vissa saker som är enkla att använda för att börja någonstans. San Giliyana nämner bland annat prediktivt underhåll där olika sensorer används för att samla in olika typer av data, som tillexempel vibrationsdata.

– Augmented Reality (AR) kan exempelvis också användas för att digitalisera underhållsinstruktioner och med hjälp av smarta glasögon följa steg för steg. AR möjliggör även fjärrstyrt underhåll, som innebär att maskinanvändaren ansluter sig till maskintillverkaren för att få hjälp. Maskintillverkaren hjälper maskinanvändaren steg för steg i realtid, med hjälp av figurer, röst och video. Detta medför noll kronor i resekostnader och även kortare reparationsstopp, avslutar San Giliyana.

Artikeln publicerad i tidningen Automation 2: 11 mars 2022. Skriven av San Giliyana.