Mikael Hedelind

Jag blev tillfrågad om hur framtidens industri kommer att se ut. För mig är det nästan omöjligt att sia om detta, eftersom utvecklingen sker så snabbt just nu. Ingen kan förutspå exakt hur tekniker som artificiell intelligens, avancerad robotik eller additiv tillverkning kommer att slå igenom i industrin de närmaste åren. Det enda vi vet med säkerhet är att dagens tekniker är tillräckligt utvecklade för att introducera nya, spännande och potentiellt omvälvande tillämpningar och affärsmodeller som kommer att förändra hur vi tänker på produktion och värdekedjor i framtiden.

Däremot har jag mycket starka åsikter om hur utvecklingen av framtidens industri måste ske. Vi befinner oss i en tid där det inte längre räcker att bara fokusera på att utveckla en specifik teknik eller arbeta inom en enskild disciplin. Fokus för utvecklingen i industrin är inte heller längre helt fokuserad på produktivitet utan det är fler prioriteringar som måste vägas in, så som hållbarhet – både grön hållbarhet och social hållbarhet för dem som arbetar i industrin. Företag som förbiser hållbarhetsdimensionerna kommer inte att vara konkurrenskraftiga framåt. Forskning och utveckling av framtidens produktionssystem koncentrerar idag på allt från små och relativt simpla tekniker, såsom användning av en ny typ av sensor i en maskin, till stora och komplexa problem som att skapa spårbarhet av material genom hela värdekedjan. En av de viktigaste nycklarna för framtidens allt mer digitaliserade industri är att tydligt definiera människans roll och säkerställa att människan alltid har en tydlig, kompetent och hållbar roll att spela.

Det finns flera utmaningar inom industrin som är kritiska, brådskande och komplexa, såsom:

• Hållbarhet och cirkularitet i alla steg av produktionsprocessen för att säkerställa att vi lämnar resurser åt framtida generationer och agerar inom planetens resurser.
• Robusta och resilienta värdekedjor som kan hantera störningar, till exempel pandemier och krig, vilka har haft stor påverkan på europeisk industri under de senaste åren.
• Att bygga digitaliserade och automatiserade produktionssystem där människan har en tydlig roll. Detta innebär inte bara att människan ska göra ”det som inte kan automatiseras”, utan att människan har kontroll och kan agera kompetent i sitt arbete. Detta är något som har förbisetts lite under senaste åren då det har funnits ett högt tryck på att introducera nya teknologier snabbt inom industrin, och den tekniska utvecklingen har gått snabbare än vi har hunnit med att reflektera över nya teknologiers inverkan på människan.
• Att attrahera talanger till regioner och företag samt uppgradera kunskaper och färdigheter hos anställda.

Det är tydligt att alla de utmaningar som nämndes ovan är mycket komplexa och kräver en rad olika kompetenser för att lösa dem. Ingen enskild teknik eller färdighet kan lösa dessa problem på egen hand, och därför krävs det ett brett och holistiskt tillvägagångssätt för att kunna angripa dem. Grupper som arbetar med dessa frågor måste arbeta i samverkan över olika områden, inklusive produktionsforskare, datavetare, maskiningenjörer, beteendeforskare och många fler, och bryta ner tidigare områdesgränser för att uppnå samarbeten som är avgörande för att lösa dessa komplexa problem. Exempel på sådana tillämpningar inkluderar produktionsforskare och datavetare som tillsammans bygger en digital tvilling, eller maskiningenjörer och beteendeforskare som utvecklar ett nytt människa-maskin användarinterface.  För att nå dessa miljöer krävs nya angreppssätt på universitet och högskolor. Ett sådant exempel är kompetenscenter med fokus på just dessa utmaningar inom industrin där forskare från olika områden kan mötas och arbeta tvärvetenskapligt [1].

Även i till synes enklare system krävs samma typ av samverkan för att de ska fungera effektivt. Ett exempel är produktionssystemet vid Mälardalens universitet och Mälardalen Industrial Technology Center[2], där en testbädd för smart underhåll har etablerats. Även om detta kan verka som ett enkelt upplägg, krävs det faktiskt en mängd olika kompetenser och färdigheter för att få systemet att fungera korrekt. Exempel på relevanta kunskaper inkluderar:

• Tekniska kunskaper relaterat till det produktionssystem som ska övervakas och underhållas, till exempel specifika maskiner, sensorer samt programmering av styrsystem och robotar
• Datavetenskapliga kunskaper relaterat till:
  • Dataanalys och datahantering
  • Maskininlärning och tillämpningar av artificiell intelligens
  • Människa-maskingränssnitt och interaktionsdesign
  • Interoperabilitet, uppkoppling och internet of things
• Underhållstekniska kunskaper i samband med t.ex. serviceintervall, underhållsplanering och underhållssystem
• Systemintegration för att säkerställa att underhållssystemet passar in i det övergripande produktionssystemet och IT-infrastrukturen i fabriken

Det blir tydligt att dagens produktionssystem behöver utvecklas genom samverkan mellan olika kompetenser och discipliner. Det är också viktigt att företag som vill implementera avancerade digitala tekniker, till exempel smart underhåll, förstår att dessa är komplexa system. Men komplexa system behöver inte vara komplicerade, och det är där utvecklingen av människocentrerade system spelar en viktig roll – system där en kompetent medarbetare kan navigera och ta kontroll över systemet utan att vara en expert på området. 

Vad blev då svaret för hur framtidens industri ska utvecklas?  Det handlar om att lösa komplexa frågor med en kombination av digitalisering och kompetensutveckling.  Det handlar om att arbeta tvärvetenskapligt och över tidigare områdesgränser för att skapa holistiska lösningar på dessa komplexa frågor. Och slutligen så är det väldigt viktigt att fokus för denna utveckling ligger i att arbeta mot alla tre dimensioner av hållbarhet, det vill säga den ekonomiska hållbarheten, samt den gröna och den sociala hållbarheten. Om vi tappar någon av dessa tre dimensioner när vi utvecklar framtidens industri kommer vi inte att vara konkurrenskraftiga framåt.

[1] Centrum för produktionsinnovation för hållbar och smart tillverkning – Mälardalens universitet (mdu.se)

[2]Samverkan bidrar till kunskap inom smart underhåll – MITC

Krönikan publicerad: 27 april 2023. Skriven av Mikael Hedelind till smartunderhåll.se.