Vincent Adoue

Jag skriver denna krönika med antagande och övertygelse om att industrin är en ännu starkare och viktigare del av den svenska sysselsättningen och ekonomin, om några år.

Det visar sig vara en utmaning att spekulera eller förutse industrins utveckling utan att nämna de olika industrirevolutioner. Industrin går igenom olika industriella revolutioner, med kortare tidsintervall men inte nödvändigtvis i en snabbare takt, därför föredrar jag ordet evolutioner. Industriella (r)evolutioner är perioder av betydande teknikutveckling som förändrar hur varor och tjänster produceras, vilket leder till ekonomisk tillväxt och social förändring. Varje industriell revolution har sitt eget unika set av teknologiska innovationer och förändrade produktionsmetoder (från kraftkällor/maskiner à produktionsmetoder à automatisering, datorisering à digitalisering) som resulterar i förbättrad produktivitet och ekonomisk framgång. Den senaste revolutionen, ”Industry 4.0”, är en logisk fortsättning/evolution av den tredje revolutionen men med ett syfte att nå en mer integrerad, smartare och data-driven produktionsprocess, där datorer, robotar och system är mer självständiga och interagerar mer med varandra och människor (med användning av bland annat AI, IoT, osv). Denna utveckling leder oss till kommande revolutionen (den femte) mot en hållbar, människocentrerad och motståndskraftig industri. Det låter väldigt bra och det går inte att argumentera emot. Men frågan är hur? Dessutom när dessa ”evolutioner” går in i varandra eller pågår delvis samtidigt. Jag kan tyvärr inte svara på denna frågeställning, däremot finns det tänkbara punkter att gå igenom:

• Digitalisering är att gradvis digitalisera nuvarande processer, kanske något som går i linje med systematiskt förbättringsarbete med en digital ”touch”
• Digitalisering med strategiska organisatoriska insatser, antingen lokala eller globala
• Digital transformation, som är kanske ett mer radikalt tillvägagångssätt, som förmodligen alla skulle vilja skriva under men risktagandet är för stor för att det skall bli av (drastisk förändring, många problem kan uppstå)
  

Jag tror att det vi behöver på sikt är en digital transformation men den kan inte ske utan digitaliseringsinsatser för att bekanta sig med ny teknik, sammanhang, hinder, leverantörer av både Software (SW)/Hardware (HW) och utforska/analysera både värdet och omfattningen av sådana implementeringar. Problemet är vad man skall välja med stor och bredd urval av tekniker/system/leverantörer där alla verkar överträffa varandra. Industrin, företagen måste hitta oberoende analyser som visar på objektiv bedömning av tjänster/leverantör beroende exempelvis på prestandan av tjänsten och även deras vision eller målbild. Ett annat sätt är att ”benchmarka” industribranscher som av olika skäl brukar anamma nya metoder/teknologier snabbare och ta vara på resultaten. När man har ringat in det som passar bäst egen verksamhet, både från nuläget (var man befinner sig) och önskad målbild måste man ha möjlighet att testa. Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) är ett bra sätt att utforska tillsammans, med akademin som bas och industrinärheten och kopplingen. Där är Mälardalens universitet (MDU) och andra akademier viktiga organisationer för både forskning (inom nyteknik och inom implementering) och utbildning (både blivande ingenjörer och redan yrkesverksamma) där de ovannämnda nya digitala verktygen måste på sikt bli en del av produktionsteknik, likväl som mer klassiska områden såsom bearbetning, formning, svetsning, montering, och så vidare. Men möjlighet till praktisk tillämpning av tekniken är också viktig och där igen, några exempel såsom ”Testbed for Smart Maintenance”, som visar konkret användning och integrering av olika verktyg är ett bra följande steg, eller olika Proof of concepts där implementering/integration och värdet av ”ny” teknologi granskas. Baserat på det är det dock viktigt att plocka in värdefulla lärdomar till en strategisk inriktning samt att standardisera dessa insatser för att möjliggöra och effektivisera en bredd implementering. Med andra ord, vi måste gå från att testa till att satsa organisatorisk i utvalda metoder/verktygen, med nya arbetsroller i de operativa delarna av industrin.

Nu efter så många rader inser jag att jag beskriver mer hur vägen ser ut eller bättre sagt vad som är viktigt att överväga än vad själva destinationen eller bilden är, men återigen en stark industri/produktion i Sverige handlar om konkurrenskraft som följd av kompetent och engagerad personal, och ett effektivt och reaktivt (proaktivt) produktionssystem där (rätt) data tillgång/visualisering och analys skapar förutsättningar för omfattande förbättringar och standardiseringar. Jag vågar avslutningsvis dela med mig en analogi mellan industriell strategi och matlagning:

Att utveckla ett recept/en strategi kräver kunskap och erfarenhet i ingredienser/teknologier och verktygen och i hur de smakar/fungerar, hur de kombinerar eller lyfter varandra/integreras och naturligtvis en bra grund och utbildning för hur de tillagas/implementeras.

Det gäller dock att vara lyhörd och flexibel för att inkludera eventuella nya tendenser/trender/influenser eller ingredienser/verktygen som anpassar och förbättrar grundreceptet/strategin för att uppnå en bättre upplevelse/resultat av maträtten/producerad produkt.

Jag tackar San Giliyana för förtroendet att skriva min första krönika och Jag hoppas att ni hittade något nyttigt i mina ord.

Krönikan publicerad: 17 april 2023. Skriven av Vincent Adoue till smartunderhåll.se.